Ebba von Wachenfeldt

 
 

Det är något särskilt med glas. Glas finns som konst, som vackra bruksföremål, som roliga föremål. Kort sagt, glas är underbart.

Under min yrkesverksamma tid var jag ofta i Järna samarbetade antroposoferna där. De har ju många stränga på sin lyra, tankar om vinodling, om konst, om pedagogik och läkande processer. På affären i Ytterjärna mötte jag Ebbas glas. En måste-ha-känsla infann sig. En vas inköptes som fortfarande ger stor glädje.

    Denna midsommar träffade jag Ebba i hennes vackert belägna glashytta i Sörmland. Där fanns mycket mer att se, än vad jag sett i Järna. Förtjusning. Ebba har en lång glasblåsarkarriär bakom sig. Hon har varit verksam i Orrefors, England, Österrike, Japan och i USA. Ett skäl för Ebba att arbeta med glas är, att detta gör henne lycklig. Och hennes glas gör andra lyckliga.

Ebba har bl.a. ställt ut på Centre Pompidou i Paris. Hennes glas kommer nu att kunna ses i Bras. Ebba blir min gäst och visar konstglas i det mindre formatet. Hon närvarar inte själv, men hennes glas talar ett tydligt språk.

Inger Utholm


 

Ebba von Wachenfeldt